Webbinarium: vad är journalistik?

Webbinarium den 11 mars 2021 kl 15:00–16:00
Länken kommer att anges här ett dygn före evenemanget

Vad är journalistik? Den svåra frågan för oss som utbildar framtidens journalister 

Nordiska samarbetskommittén samarrangerar ett webbinarium tillsammans med journalistiklärare på Södertörns högskola i Sverige.

Förra året samlade lärare i journalistik på Södertörns högskola sina reflektioner om vad journalistik är i en antologi Vad är journalistik? En antologi av journalistiklärare på Södertörns högskola.

Denna fråga var enklare att besvara förr – och därför är den ännu viktigare att ställa nu. Redaktörerna, Elin Gardeström och Hanna Sofia Rehnberg, berättar: “Det blev en bok riktad till journaliststudenter, där vi lärare försöker ringa in vad journalistik är i dagens förändrade medielandskap. Vad är konstant och vad förändras i det journalistiska yrket? Boken innehåller reflektioner om journalistik som passion, om att formge berättelser, om etik, undersökande journalistik och crossborder journalism, om framväxten av journalistyrket och journalistikforskningen, om gränser gentemot andra yrkesområden (som kommunikatörsyrket) och om framtida möjligheter och utmaningar. ” 

Under seminariet presenteras boken och författarna berättar om arbetet med den.

Vi ser fram emot att utbyta erfarenheter! Ingen föranmälan. Om du har frågor eller funderingar, kontakta Maarit Jaakkola, ordförande på nordiska samarberskommittén för journalistutbildning, maarit.jaakkola@tuni.fi.

Enkätundersökning om nordiska journalistlärare

I början av det nya året har en inbjudan till nordiska journalistlärare skickats ut. En enkätundersökning undersöker journalistlärarnas uppfattningar om journalistyrket globalt, med deltagande från 34 länder.

Har du, som arbetar som lärare inom journalistutbildning, antingen del- eller heltid, fått en inbjudan att delta i en enkätundersökning? Undersökningen Journalistic roles, values and qualifications in the 21st century: How journalism educators across the globe view the future of a profession in transition handlar om att ta reda på journalistlärarnas värderingar och prioriteringar i ett yrke i förändring. Vi hoppas att alla yrkesverksamma journalistutbildare vid nordiska universitet svarar på enkäten.

Enkätundersökningen har initierats av det globala journalistutbildningsrådet World Journalism Education Council WJEC. Nordiska samarbetskommittén för journalistutbildning är medlem i rådet, som omfattar 28 journalistlärarföreningar från alla världsdelar.

Det finns undersökningar om journaliststudenter och journalister men hur journalistlärarna förhåller sig till en profession i förändring har inte hittills forskats på.

Den nordiska delen av undersökningen hanteras av Nordicom, centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet. Universitetet i Windesheim i Nederländerna, under ledning av Nico Drok, ansvarar för undersökningen. Om du har frågor kring undersökningen kan du kontakta Maarit Jaakkola, maarit.jaakkola@nordicom.gu.se.

Flera nya forskningsprojekt på nordiska journalistutbildningar

I höstas har flera nya forsknings- och utvecklingsprojekt vid journalistutbildningar i Norden beviljats anslag. Det handlar om att utveckla utbildningens relationer utåt och inhämta kunskap om de inblandade, både journaliststudenter och -lärare.

I Norge har journalistutbildningen vid Nord Universitet i Bodø blivit tilldelad 5 miljoner norska kronor (ca 380 000 euro) för att skapa ett mentorskapsprogram. Projektet Redaksjonell relevans i journalistutdanninga ska förstärka kontakterna med näringslivet med förhoppningen att bidra till journalistutbildningens relevans. Projektet finansieras av DIKU (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høgare utdanning) och leds av Hege Lamark, docent i journalistik.

Journalistutbildningen vid NLA Mediehøgskolen kommer att medverka i uppbyggnaden av journalistutbildningar i Uganda och Ruanda. Projektet Preparing Practitioners for a Resilient Media in Eastern Africa har fått 20 miljoner norska kronor (ca 120 000 euro) från Norad (Direktoratet for utviklingssamarbeid under Norges utrikesdepartement) och dess NORHED-program. Partneruniversitet i Afrika är Uganda Christian University och Universitetet i Ruanda. Projektet leds av Terje Skjerdal, førsteamanuensis i medievetenskap.

I Finland ska journaliststudenters sysselsättning på arbetsmarknaden följas upp med en enkätundersökning under kommande 10 år. Projektet Journalisternas individualiserande karriärvägar genomförs i samarbete mellan Tammerfors universitet och Åbo yrkeshögskola, och det har fått finansiering på 168 000 euro från Helsingin Sanomats stiftelse, vilket räcker för de första tre åren. Projektet leds av Laura Ahva, tenure track-professor i journalistik. Vid Tammerfors universitet ska även utvecklingen av journaliststudenternas vetenskapliga förhållningssätt undersökas i ett projekt som fått anslag på 196 000 euro från Helsingin Sanomats stiftelse. Projektet TAJU – utveckling av vetenskapligt förhållningssätt under universitetsstudier i journalistik och kommunikation leds av Leena Mikkola, tenure track-professor i kommunikation.

Även nordiska journalistlärare kommer att beforskas inom ramen av en internationell survey där 34 länder deltar. Projektet Journalistic roles, values and qualifications in the 21st Century: How journalism educators across the globe view the future of a profession in transition ska genomföras i Danmark (inklusive Grönland), Finland, Island, Norge och Sverige. Projektet koordineras av Nico Drok från Universitetet i Windesheim, och den nordiska delen av undersökningen leds av Maarit Jaakkola på Nordicom.

Vad är dialogbaserad journalistik och hur undervisar man det?

Tre europeiska universitet går samman för att stärka sin undervisning i konstruktiv och dialogbaserad journalistik inom ramen av ett Erasmus+-projekt. Här berättar vi om projektet.

Tre universitet – den danska medie- och journalisthögskolan (DMJX), Hochschule der Medien (HdM) och Universitet Windesheim – är partner i ett pågående EU Erasmus+ projekt. Det treåriga projektet har precis avslutat sitt första år och avklarat den första projektrapporteringen. Rapporten kan läsas här i helhet. 

Vi i projektet tror att masskommunikationen minskar i sin betydelse. Massmedierna har tappat makten att definiera vad som är nyheter – de är inte längre portvakter utan har många konkurrenter inom det offentliga området. Deras skeptiska och informerade publik har frågor och kräver svar. Journalistik har också kommit under press eftersom flera konkurrerande förlag sprider desinformation eller polariserar samhället. Vi tror att detta också är ett hot mot demokratin eftersom det undergräver förmågan att förmedla information och bilda en politisk vilja i fri och öppen debatt.

Vi påstår att för journalistiska tjänster behövs för en fungerande demokrati – på något annat sätt än tidigare. Vi anser att journalister bör fokusera mer på samhällen och underlätta en lösningsorienterad dialog där. Journalistik borde ge publiken möjlighet, inte få medborgarna att känna sig hopplösa som de ofta gör idag.

Våra förslag som vi håller på att utveckla i projektet är avsedda som ett tillägg till de traditionella sätten för journalistik, inte som en reform. Vår konstruktiva inställning till journalistik understryker traditionella rapporteringsstandarder: att ge en röst till alla människor och ge tillräckligt med sammanhang för en nyanserad rapportering. Det viktigaste steget i att lära ut detta är att skapa rätt tänkesätt: vänja sig vid och acceptera den journalistiska rollen att ta hänsyn till publiken genom att lyssna på människor, bry sig om dem och använda deras insatser i journalistiskt arbete.

Vi fokuserar på begreppen konstruktiv journalistik (Windesheim) och dialogbaserad journalistik (DMJX) samt publikutveckling och engagemang (HdM). Dessa begrepp utgör kärnan i vårt projekt. Dessa begrepp överlappar i viss mån, men vi ser inte detta som ett problem utan snarare som ett sätt att förstärka huvudpoängen i vårt projekt. Vi behandlar dialog som en av de centrala principerna för konstruktiv journalistik och också som ett viktigt sätt att engagera publiken. Att utveckla en publik, det vill säga att locka den i första hand, är naturligtvis en förutsättning för alla våra ansträngningar.

Vi ser fram emot att dela best practices med kollegor under projektets gång och på den avslutande konferensen som planeras att äga rum i samband med EJTA-AGM-mötet i maj/juni 2022.

Alexander Mäder & Lars Rinsdorf, HdM, Stuttgart, Annette Holm, Gitte Luk & Henrik Laier, DMJX, Aarhus, and Erik van Schaik & Marjike van den Berg, Windesheim University, Zwolle

Webbinarium: distansutbildning under coronatiden

Nordiska samarbetskommittén för journalistutbildning arrangerar ett webbinarium kring undervisningen under COVID19-pandemin. När pandemin slog till var lärosätena tvungna att ställa om all sin undervisning. Undervisning inom journalistik organiseras dock normalt i smågrupper och i de fysiska faciliteterna som övningsredaktioner utgör. Hur gjorde vi och hur tänkte vi? I detta webbinarium vill vi öppna en plattform för erfarenhetsutbyte och ta upp pedagogiska frågor som berör distans- och hybridundervisningen samt den så kallade distribuerade redaktionsmodellen.

Datum: den 15 oktober kl 13:00–14:00 CET*

* kl 13–14 dansk, norsk och svensk tid, kl 14–15 finsk tid, kl 11–12 isländsk tid, kl 9–10 grönländsk tid

Till inspelningen (lösenord krävs)

Program

Maarit Jaakkola, ordförande, nordiska samarbetskommittén:
Inledning: Undervisningsformerna i förändring

Henrika Zilliacus-Tikkanen, Helsingfors universitet, Finland:
När Smocka blev en distansredaktion
Presentationsbilderna

Sandra Foresti, Göteborgs universitet, Sverige:
Observationer från hybridundervisningen
Presentationsbilderna

Maarit Jaakkola, Tammerfors universitet, Finland:
Praktik på distans: praktik i undantagsförhållanden samt virtuell handledning av praktikanter och praktikhandledare
Presentationsbilderna

Dina Tegnander, NLA Mediehøgskolen, Norge, och Amanda Almenius, Göteborgs universitet, Sverige:
Distansundervisning på journalistutbildningen ur studentperspektiv

Diskussion

Ingen föranmälan. Har du frågor eller förslag på idéer för kommande webbinarier, kontakta gärna Maarit Jaakkola, maarit.jaakkola@tuni.fi.

Varmt välkomna!

Hälsningar från höstmötet

Nordiska samarbetskommittén höll sitt höstmöte den 24 september. Det var såvitt vi vet den första virtuella sammankomsten i kommitténs historia. Aktualiteterna handlade om kommande konferenser: NordMedia-konferensen som kommer att äga rum den 18–20 augusti i Reykjavik och WJEC-konferensen som ska arrangeras i Peking den 8–13 juli, 2022. NordJour-lärarkonferensen, som skulle ha ägt rum i september 2020 i Malmö efter att ha flyttats i första skedet av pandemin till vårterminen 2021, är tillfälligt förlagd till september 2021, med Malmö Evolution City fortfarande som konferensplats. Samarbetskommittén följer COVID19-situationen och planerar vidare.

Det konstaterades att sekretariatet i Finland numera är fördelat på två universitet: ordförandeskapet vid Tammerfors universitet och administrationen vid Helsingfors universitet. Kommittén beviljades NordPlus-stöd i våras, och detta stöd, som är avsett för student- och lärarutbyten, kommer att administreras vid Svenska social- och kommunalhögskolan (Soc & kom) i Helsingfors. Kontaktpersonerna är Maarit Jaakkola och Henrika Zilliacus-Tikkanen. Stöd som finns kvar från det tidigare beviljandet kan användas för resurser och expertbistånd vid distansundervisning. Kontaktpersonen är Inger Munk.

Utöver övriga praktiska frågor diskuterades hur den europeiska dataskyddsförordningen GDPR hanteras i studentpubliceringar. Det konstaterades att journalistisk verksamhet är undantagen från förordningen och studentarbeten likställs med professionell journalistik.

Nästa möte är inbokat den 12 februari 2021 och kommer att hållas virtuellt om inte motsatt information anges.

Sommarkurser i journalistik

Flera nordiska universitet erbjuder sommarkurser i journalistik och kommunikation. Kurserna är just nu öppna för sen anmälan.

I Sverige lanserar journalistutbildningen vid Lunds universitet en fem veckors sommarkurs i journalistik och medieetik. Kursen Journalistiska verktyg och medieetik – onlinemöjligheter och risker i kristid (7,5 hp) kommer att hållas på distans och på engelska för att locka till sig studenter med olika studiebakgrunder. Studenterna kommer genom videoföreläsningar träffa flera av lärarna från journalistprogrammet för att diskutera frågor om källkritik och medieetik. Dessutom får de en introduktion till journalistiska arbetsmetoder.

Mittuniversitetet i Kalmar erbjuder en distanskurs kring hyperlokal journalistik. Kursen Hyperlokalt journalistiskt projektarbete (7,5 hp) innehåller hyperlokal journalistisk produktion i form av text, bild och/eller annat audiovisuellt material. Studenten arbetar på vald ort, eller valt område, och publicerar sitt material på sociala medier. Kursen innehåller även perspektiv på den digitala utvecklingen.

I Finland finns det en etablerad organisation som organiserar akademiska kurser enligt universitetens läroplaner, det så kallade öppna universitetet. Till exempel vid Tammerfors universitet och Jyväskylä universitet är det möjligt för vem som helst att studera introduktionskurser i journalistik, medier och kommunikation, varav vissa kan valideras som kurser ingående i en universitetsexamen.

NordJour-konferensen och journalistkursen flyttats fram till våren 2021

På grund av rådande rese- och mötesrestriktioner har den nordiska NordJour-lärarkonferensen flyttats fram till vårterminen 2021. Vi återkommer med mer information senare. Konferensen skulle ägt rum den 24-25 september i Malmö.

Även intensivkursen för svenska och finska journaliststudenter med temat miljö- och vetenskapsjournalistik på Hanaholmen har senarelagts fram till maj 2021. Kontakta projektledaren Tiinaliisa Granholm för mer information (tiinaliisa.granholm@hanaholmen.fi).

Hälsningar från hemmakontoret

Coronaepidemin har fått universiteten att ställa om sin undervisning och gå över till distansarbete. Hur hanterar vi situationen i de nordiska journalistskolorna? Vi frågade några kollegor, som sitter i sina hem och styr undervisning under exceptionella omständigheter.

”Tröskeln till det digitala blir lägre nu”

Marko Ala-Fossi, universitetslektor, Tammerfors universitet i Finland:

“Med tanke på vilken stor avvikelse från normalläget vi befinner oss i – och hur snabbt vi har varit tvungna att anpassa oss till det – kan man konstatera att allt distansarbete har kommit igång med förvånansvärt små problem.

I första skedet nåddes jag av enstaka tekniska problem som trasiga datorer eller mjukvaror som saknades. De kunde vi ta hand om redan innan campusområdet stängdes ner, och nu fortsätter vi att lösa problem på distans. Vi har insett att vi har förhållandevis bra tekniskt beredskap: vi har redan innan använt lärplattformen Moodle på nästan varje kurs, vi har laptops som jobbdatorer och mobiler med universitetets datauppkoppling. Det har alltså från tidigare funnits potential för distansarbete.

Samtidigt kan man påpeka att det är relativt arbetsamt att omvandla kurser till digital form om de från början haft ett pedagogiskt upplägg som baserar sig i klassrumsundervisning. Om föreläsningar inte finns inspelade så måste de spelas in nu. Övningarna måste man tänka om helt eller åtminstone delvis. Trots det kan många undervisningstillfällen som kräver interaktion förverkligas och spelas in på Zoom. Längre undervisningstillfällen, eller flera korta i rad, kräver dock så intensiv koncentration att det blir mycket mer ansträngande än ett motsvarande tillfälle i klassrummet.

Jag gissar att denna vårtermin blir en sorts brytpunkt och digitalt arbete kommer att tas hänsyn till på ett helt annat sätt i undervisningen framöver. I alla fall blir tröskeln att använda digitala verktyg mycket lägre nu – och användningen kommer att upplevas som meningsfullt.”

”Så mange studenter som mulig skal få godkjent sin praksis”

Hege Lamark, førstelektor, Nord universitet, Bodø i Norge:

“Her i Bodø har vi en spesiell situasjon i år, ved at vi kun har ett studentkull i gang med sin utdanning. Studentene ble tatt opp høsten 2017, og startet sin redaksjonspraksis 3. februar. Praksisperioden skal etter planen vare til 30. april. Da coronakrisa inntraff, ble norske universiteter stengt, og vi ansatte fikk påbud om hjemmekontor. Nord universitet innførte deretter stans i all praksis som krever fysisk tilstedeværelse, med andre ord skal studenter ikke møte fysisk på praksisstedet i denne perioden. Kun praksis fra hjemmekontor blir akseptert. Denne bestemmelsen er senere forlenget til over påske.

Vi har 20 studenter ute i praksis i 16 ulike redaksjoner – fra Finnmark i nord til Trøndelag i sør. Da krisa inntraff var lærerkollegiet i gang med å besøke praksisredaksjonene, og vi har senere fortsatt med å opprettholde denne kontakten ved hjelp av telefon. Vi har de siste ukene brukt mye tid på å kommunisere nærmest daglig med den enkelte student og veileder. Målet er at så mange studenter som mulig skal få godkjent sin praksis, slik at de kan gjennomføre avsluttende eksamen denne våren.

I de fleste tilfellene ser dette ut til å gå bra; studentene deltar på morgenmøter og andre redaksjonelle møter via Skype. I likhet med de fleste andre journalister arbeider de hjemmefra, kontakter kilder via digitale plattformer og publiserer saker som best de kan. Mange studenter gir uttrykk for at de opplever situasjonen som svært lærerik.

Men – i skrivende stund tårner nye problemer seg opp i horisonten. De første mediehus melder nå om at de må permittere ansatte, fordi annonseinntektene har stupt under krisa. Vi vet ikke om dette vil berøre noen av våre  studenter.  Samtidig kommer det en rekke positive signaler fra redaksjonene, ikke minst ved at en stor andel av studentene har fått tilbud om sommerjobb. Journalistikken trengs mer enn noen gang!

Ellers arbeider vi lærerne fra hjemmekontor, med nærmest daglige lærermøter på Skype. Vi prøver å videreføre forskningsarbeid, sensurerer eksamener, skriver søknader og gjør det vi ellers hadde planlagt. Det går «så där» i denne merkelige situasjonen, men det har vi jo til felles med alle andre.

Håper våre nordiske kolleger holder seg friske og raske.”

“‘Jag älskar Zoom!’, utbrast en student”

Erik Eliasson, universitetsadjunkt, Göteborgs universitet i Sverige:

“Här i Göteborg blev det en stor omställning: vi planerade just en stor redaktionell övning för 56 studenter i termin 2 när vi blev hemskickade. 

Övningen fick kortas och göras om. Vi har tre grenar – Ljud, Rörlig bild samt Text. Hur det i detalj fungerar med Ljud och Rörlig bild vet jag inte riktigt, men jag kan berätta att med hjälp av Zoom har vi fått gjort något som nog liknar situationen på riktiga tidningsredaktioner just nu. I Zoom samlar jag först studenterna på morgonen. Vi pratar om vad som ska hända och sedan delar jag upp dem i tre ‘Breakout rooms’ – en inrikes-, en utrikes- samt en Göteborg /nöje/sport-redaktion. Själv sitter jag kvar i mitt mötesrum och vill någon fråga om något så ploppar hen upp på min skärm. Det händer ett par gånger i timmen.

‘Det här är så bra! Jag älskar Zoom!’ utbrast en student igår och jag är faktiskt böjd att hålla med. Zoom-programmerarna borde få någon sorts pris. Stackars de som är hänvisade till Microsoft Teams.

Vi har skippat pappersredigeringen den här gången. De tre redaktionerna publicerar direkt i vår online-övningstidning Göteborg Nu.

Det går bra, riktigt bra. Och humöret är gott hos studenterna.

I går genomförde vi reportageseminarier i Zoom. Sex studenter i varje seminariegrupp. Tre timmar. Även detta gick över förväntan. Det skiljer sig inte så mycket från fysiska seminarier och jag tror att lärandet blir minst lika bra. Kanske bättre, jag kände en diskussionsvilja som jag inte riktigt kände igen från vanliga seminarier.

Vad gäller föreläsningar så tänker jag köra dem i realtid i Zoom. Inspelade föreläsningar förlorar all den interaktivitet som jag tycker är själva poängen med en föreläsning. Det kommer dock en utmaning i nästa vecka då jag ska föreläsa för 65 studenter. Hoppas mitt mötesrum rymmer så många…

Däremot spelar jag in tutorials. Nyhetsgrafik, Photoshop, InDesign, WordPress och så vidare. Men det har jag alltid gjort, för att kunna hänvisa studenter dit som missat workshoppar. Jag är idag glad för de tutorials jag gjort tidigare.”

Maarit Jaakkola

En engelskspråkig version av inlägget har publicerats på NordMedia Network: Greetings from the Home Office – Journalism Teachers and the Corona Crisis.

Nytt masterprogram i journalistikstudier vid Stockholms universitet

Ett nytt teoretiskt masterprogram i journalistikstudier har lanserats vid Stockholms universitet. Enheten för journalistik, medier och kommunikation (JMK) vid Stockholms universitet välkomnar ansökningar till det nyinrättande masterprogrammet i journalistikstudier med studiestart höstterminen 2020. 

Masterprogrammet (120 hp) är det första helt forskningsinriktade programmet i journalistik i Sverige och är således unikt. Förkunskapskrav är kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, humanistiskt eller tekniskt ämne. Utbildningen, som är forskningsförberedande, ersätter den yrkesförberedande masterutbildningen i journalistik som förenade teoretiska och praktiska moment.

Det tvååriga masterprogrammet i journalistiskstudier ger fördjupade kunskaper i den teoretiska och empiriska forskningen om journalistikens makt och roll i samhället, dess produktionsprocesser och strukturella villkor, samt hur journalistiken används och tolkas av publikerna.

Utbildningen ges på svenska med möjlighet till examination på skandinaviska språk. Programmet är förlagt till JMK, Karlavägen 104, i Stockholm. Enheten JMK ingår i Institutionen för mediestudier tillsammans med filmvetenskap och modevetenskap med verksamhet i Filmhuset på Gärdet. 

Ansökan till höstterminen 2020 sker från 16 mars till 15 april. Information om utbildningen och ansökningsprocessen finns på JMK:s hemsida. Välkommen även att kontakta Maria Nilsson, studierektor i journalistik vid Institutionen för mediestudier, Enheten för Journalistik, medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet: maria.nilsson@ims.su.se.

Det nordiska nätverket för journalistutbildningar på högskolenivå