Nå kan du få dekket reportasje- eller studietur til andre nordiske land
Vil du lage reportasje fra et annet nordisk land, besøke nordiske mediebedrifter eller bli med på forelesninger hos andre journalistutdanninger? Nå kan studenter og lærere søke om å få dekket reise og opphold til nettopp en slik tur.
Tilbudet gjennom det nordiske nettverket for journalistutdanninger er en unik mulighet til å utforske nabolandene, lage utenriksreportasjer og bli kjent med nordiske kolleger og medstudenter.
Studenter kan søke om midler til ekspressmobilitet her. Her bes du skrive en kort beskrivelse av hva turen innebærer. Nettverket dekker reiser på 5-30 dager. Ønsker du å besøke en journalistutdanning og delta på forelesninger der – ta kontakt med utdanningens kontaktperson for å sjekke hva som er mulig.
Les om tidligere studenters erfaringer her!
Lærere kan søke om midler fra NordPlus her. Stipendet kan for eksempel benyttes til å besøke andre journalistutdanninger for å hente inspirasjon til egen undervisning, samarbeidsprosjekter, undervisning eller aktiviteter i samarbeid med arbeidslivet. Minimumstiden for opphold er 8 undervisnings-/arbeidstimer.
Spørsmål? Ta kontakt med Hilde Kristin Dahlstrøm hilde.dahlstrom@nla.no eller Ragnhild Sofie Selstø ragnhild.s.selsto@uis.no
alt klart for mer nordisk samarbeid
Det norske nettverket for journalistutdanninger har nå overtatt sekretariatet for den nordiske samarbeidskomiteen. Vi er full gang med å planlegge nye, inspirerende samarbeidsprosjekter.
Nettverket har fått penger fra Nordplus på 32.000 euro for perioden 15.05.23 til 1.10.24 Pengene er øremerket mobilitet, utvikling og samarbeid. Du finner lenke til søknad om student- og ansattmobilitet øverst på nettsiden vår. Det er førstemann til mølla. Søk i vei!
Lærerkonferansen 2024 blir fra 10.-11. oktober i Kristiansand. Sett av tiden allerede nå – dette vil du ikke gå glipp av!
25. mai 2023 hadde vi vårt første nordiske ledermøte på lang tid. Referat fra møtet finner du her.
Det nordiske ledermøtet vedtok å innføre lik medlemskontingent for alle medlemmer i 2023 – kr 7.500 NOK. Unntak for våre minste medlemmer: Grønland og Samisk høyskole som betaler kr 2.500 NOK. Medlemskontigenten er det viktigste bidraget for å sikre en lav pris på lærerkonferansen og bidrar til videre drift av nettverket. OsloMet vil straks kreve inn medlemskontigenten for 2023.
Har du innspill til den norske komiteen? Kontakt hilde.dahlstrom@nla.no
Förkonferensen/pre-conference: kom och diskutera forskning – join us to discuss research!
If you are a journalism educator interested in developing pedagogical practices and instructional designs or entering the realm of research, this is a possibility for you!
The Nordic collaboration committee for journalism education is organizing a virtual one-day pre-conference in attachment to the NordJour journalism teachers’ online conference. The pre-conference will be hold on the 28th September 2022 on Zoom.
The aim of the pre-conference is to discuss potential research ideas and facilitate emerging research. The event will invite both researchers and educators to present their ideas orally.
If you are a journalism educator interested in research and pedagogical development, please consider this possibility to take the first step towards research work! Please express your interest in participating by mailing maarit.jaakkola@tuni.fi on the 16th September 2022 at the latest.
More information on the pre-conference, including a more detailed programme, is available on this page (also to be found in the menu above).
26 sökte mobilitetsstöd
Det kom in 26 ansökningar för Nordplusstödet under ansökningstiden, 19 från journaliststudenter och 7 från journalistlärare. Sista ansökningsdag för resten av kalenderåret var den 1 april.
Nordiska samarbetskommittén för journalistutbildning beviljar mobilitetsstöd för både journaliststudenter och -lärare. Studenter får åka på korta utbyten på 5-30 dagar för att besöka en kurs på ett annat nordiskt universitet eller utföra självständigt redaktionellt arbete. Nordplusstödet möjliggör även längre vistelser i ett annat nordiskt land mellan 1-12 månader, i form av studentmobilitet. Bland studenternas ansökningar var 17 avsedda för express- och 2 för studentmobilitet.
För journalistlärare är stödet viktigt för att upprätthålla kollegiala kontakter över gränser. Lärare kan åka på ett studiebesök till ett annat nordiskt land för att undervisa på en kollegas kurs, genomföra en workshop ansluten till en lokal kurs eller genomföra samarbete med en kollega, som kan utmynna i läromaterial eller utvecklingsprojekt i begränsad omfattning.
Stödet beviljas endast för studenter som är registrerade vid journalistskolor som är medlemmar i nätverket. Samma gäller för lärare, som ska vara anställda vid medlemsuniversitet.
Detta var den sista gången man kunde ansöka om mobilitetspengar inom nätverket under kalenderåret 2022. Nästa ansökningsrundan öppnas vårterminen 2023.
Nordiska lärarkonferensen i malmö
Den nordiska NordJour-lärarkonferensen kommer att arrangeras nästa gång i Malmö. Den nya tidpunkten är den 29-30 september 2022.
Konferensen planerades ursprungligen för hösten 2020 men har flyttats fram på grund av pandemin. Nordiska samarbetskommittén upplever det som viktigt för lärare att kunna träffas fysiskt på plats för gedigen informations- och lärarutbyte samt demonstrationer och simuleringar av undervisingsmetodik.
Konferensen kommer att arrangeras i Malmö Evolution City, och Universitetet i Lund står som värd för konferensen. Det kommer även att organiseras en forskningsbaserad pre-konferens med fokus på forskning som handlar om journalistutbildningar.
Ett call for papers (presentationer för konferensen och paper för pre-konferensen den 28 september) kommer att skickas ut under vårterminen 2022.
Webbinarium: vad är journalistik?
Webbinarium den 11 mars 2021 kl 15:00–16:00
Länk till inspelningen (lösenordsskyddad, för lösenordet mejla maarit.jaakkola@tuni.fi)
Vad är journalistik? Den svåra frågan för oss som utbildar framtidens journalister
Nordiska samarbetskommittén samarrangerar ett webbinarium tillsammans med journalistiklärare på Södertörns högskola i Sverige.
Förra året samlade lärare i journalistik på Södertörns högskola sina reflektioner om vad journalistik är i en antologi Vad är journalistik? En antologi av journalistiklärare på Södertörns högskola.
Denna fråga var enklare att besvara förr – och därför är den ännu viktigare att ställa nu. Redaktörerna, Elin Gardeström och Hanna Sofia Rehnberg, berättar: ”Det blev en bok riktad till journaliststudenter, där vi lärare försöker ringa in vad journalistik är i dagens förändrade medielandskap. Vad är konstant och vad förändras i det journalistiska yrket? Boken innehåller reflektioner om journalistik som passion, om att formge berättelser, om etik, undersökande journalistik och crossborder journalism, om framväxten av journalistyrket och journalistikforskningen, om gränser gentemot andra yrkesområden (som kommunikatörsyrket) och om framtida möjligheter och utmaningar. ”
Under seminariet presenteras boken och författarna berättar om arbetet med den. Program:
- Öppnande (Maarit Jaakkola, ordförande på den nordiska samarbetskommittén för journalistutbildning)
- Elin Gardeström och Hanna Sofia Rehnberg: Att definiera och förstå journalistik i undervisning – om antologin och dess uppkomst
- Urban Larssen: Crossborder Journalism: om gränsöverskridande journalistik som genre
- My Häggbom: Journalistik är att formge berättelser: studenter, pedagogik och bildberättelser
- Slutdiskussion
Vi ser fram emot att utbyta erfarenheter! Ingen föranmälan. Om du har frågor eller funderingar, kontakta Maarit Jaakkola, ordförande på nordiska samarberskommittén för journalistutbildning, maarit.jaakkola@tuni.fi.
Enkätundersökning om nordiska journalistlärare
I början av det nya året har en inbjudan till nordiska journalistlärare skickats ut. En enkätundersökning undersöker journalistlärarnas uppfattningar om journalistyrket globalt, med deltagande från 34 länder.
Har du, som arbetar som lärare inom journalistutbildning, antingen del- eller heltid, fått en inbjudan att delta i en enkätundersökning? Undersökningen Journalistic roles, values and qualifications in the 21st century: How journalism educators across the globe view the future of a profession in transition handlar om att ta reda på journalistlärarnas värderingar och prioriteringar i ett yrke i förändring. Vi hoppas att alla yrkesverksamma journalistutbildare vid nordiska universitet svarar på enkäten.
Enkätundersökningen har initierats av det globala journalistutbildningsrådet World Journalism Education Council WJEC. Nordiska samarbetskommittén för journalistutbildning är medlem i rådet, som omfattar 28 journalistlärarföreningar från alla världsdelar.
Det finns undersökningar om journaliststudenter och journalister men hur journalistlärarna förhåller sig till en profession i förändring har inte hittills forskats på.
Den nordiska delen av undersökningen hanteras av Nordicom, centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet. Universitetet i Windesheim i Nederländerna, under ledning av Nico Drok, ansvarar för undersökningen. Om du har frågor kring undersökningen kan du kontakta Maarit Jaakkola, maarit.jaakkola@nordicom.gu.se.
Flera nya forskningsprojekt på nordiska journalistutbildningar
I höstas har flera nya forsknings- och utvecklingsprojekt vid journalistutbildningar i Norden beviljats anslag. Det handlar om att utveckla utbildningens relationer utåt och inhämta kunskap om de inblandade, både journaliststudenter och -lärare.
I Norge har journalistutbildningen vid Nord Universitet i Bodø blivit tilldelad 5 miljoner norska kronor (ca 380 000 euro) för att skapa ett mentorskapsprogram. Projektet Redaksjonell relevans i journalistutdanninga ska förstärka kontakterna med näringslivet med förhoppningen att bidra till journalistutbildningens relevans. Projektet finansieras av DIKU (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høgare utdanning) och leds av Hege Lamark, docent i journalistik.
Journalistutbildningen vid NLA Mediehøgskolen kommer att medverka i uppbyggnaden av journalistutbildningar i Uganda och Ruanda. Projektet Preparing Practitioners for a Resilient Media in Eastern Africa har fått 20 miljoner norska kronor (ca 120 000 euro) från Norad (Direktoratet for utviklingssamarbeid under Norges utrikesdepartement) och dess NORHED-program. Partneruniversitet i Afrika är Uganda Christian University och Universitetet i Ruanda. Projektet leds av Terje Skjerdal, førsteamanuensis i medievetenskap.
I Finland ska journaliststudenters sysselsättning på arbetsmarknaden följas upp med en enkätundersökning under kommande 10 år. Projektet Journalisternas individualiserande karriärvägar genomförs i samarbete mellan Tammerfors universitet och Åbo yrkeshögskola, och det har fått finansiering på 168 000 euro från Helsingin Sanomats stiftelse, vilket räcker för de första tre åren. Projektet leds av Laura Ahva, tenure track-professor i journalistik. Vid Tammerfors universitet ska även utvecklingen av journaliststudenternas vetenskapliga förhållningssätt undersökas i ett projekt som fått anslag på 196 000 euro från Helsingin Sanomats stiftelse. Projektet TAJU – utveckling av vetenskapligt förhållningssätt under universitetsstudier i journalistik och kommunikation leds av Leena Mikkola, tenure track-professor i kommunikation.
Även nordiska journalistlärare kommer att beforskas inom ramen av en internationell survey där 34 länder deltar. Projektet Journalistic roles, values and qualifications in the 21st Century: How journalism educators across the globe view the future of a profession in transition ska genomföras i Danmark (inklusive Grönland), Finland, Island, Norge och Sverige. Projektet koordineras av Nico Drok från Universitetet i Windesheim, och den nordiska delen av undersökningen leds av Maarit Jaakkola på Nordicom.
Vad är dialogbaserad journalistik och hur undervisar man det?
Tre europeiska universitet går samman för att stärka sin undervisning i konstruktiv och dialogbaserad journalistik inom ramen av ett Erasmus+-projekt. Här berättar vi om projektet.
Tre universitet – den danska medie- och journalisthögskolan (DMJX), Hochschule der Medien (HdM) och Universitet Windesheim – är partner i ett pågående EU Erasmus+ projekt. Det treåriga projektet har precis avslutat sitt första år och avklarat den första projektrapporteringen. Rapporten kan läsas här i helhet.
Vi i projektet tror att masskommunikationen minskar i sin betydelse. Massmedierna har tappat makten att definiera vad som är nyheter – de är inte längre portvakter utan har många konkurrenter inom det offentliga området. Deras skeptiska och informerade publik har frågor och kräver svar. Journalistik har också kommit under press eftersom flera konkurrerande förlag sprider desinformation eller polariserar samhället. Vi tror att detta också är ett hot mot demokratin eftersom det undergräver förmågan att förmedla information och bilda en politisk vilja i fri och öppen debatt.
Vi påstår att för journalistiska tjänster behövs för en fungerande demokrati – på något annat sätt än tidigare. Vi anser att journalister bör fokusera mer på samhällen och underlätta en lösningsorienterad dialog där. Journalistik borde ge publiken möjlighet, inte få medborgarna att känna sig hopplösa som de ofta gör idag.
Våra förslag som vi håller på att utveckla i projektet är avsedda som ett tillägg till de traditionella sätten för journalistik, inte som en reform. Vår konstruktiva inställning till journalistik understryker traditionella rapporteringsstandarder: att ge en röst till alla människor och ge tillräckligt med sammanhang för en nyanserad rapportering. Det viktigaste steget i att lära ut detta är att skapa rätt tänkesätt: vänja sig vid och acceptera den journalistiska rollen att ta hänsyn till publiken genom att lyssna på människor, bry sig om dem och använda deras insatser i journalistiskt arbete.
Vi fokuserar på begreppen konstruktiv journalistik (Windesheim) och dialogbaserad journalistik (DMJX) samt publikutveckling och engagemang (HdM). Dessa begrepp utgör kärnan i vårt projekt. Dessa begrepp överlappar i viss mån, men vi ser inte detta som ett problem utan snarare som ett sätt att förstärka huvudpoängen i vårt projekt. Vi behandlar dialog som en av de centrala principerna för konstruktiv journalistik och också som ett viktigt sätt att engagera publiken. Att utveckla en publik, det vill säga att locka den i första hand, är naturligtvis en förutsättning för alla våra ansträngningar.
Vi ser fram emot att dela best practices med kollegor under projektets gång och på den avslutande konferensen som planeras att äga rum i samband med EJTA-AGM-mötet i maj/juni 2022.
Alexander Mäder & Lars Rinsdorf, HdM, Stuttgart, Annette Holm, Gitte Luk & Henrik Laier, DMJX, Aarhus, and Erik van Schaik & Marjike van den Berg, Windesheim University, Zwolle