Alla inlägg av Sanna Volny

Kommande konferenser

Programmet til Journalistiklærerseminaret 2018 i Danmark er på plads

Lämna en kommentar

Der er masser af glæde sig til, hvis du deltager i Nordisk Journalistiklærerseminar ons. – fre. 26.-28. september på Mols i Danmark:

Du og de andre cirka 110 tilmeldte deltagere kan vælge mellem 20-25 sessions med keynote oplæg, debatter, forskningsresultater, spotlights, workshops og meget mere.

Emnerne spænder vidt: Fremtidens trends, immersive storytelling, brugere som medtilrettelæggere, faktatjek af informationer, datajournalistik, reporting terror, liv og variation i undervisningen, research på The Dark Net, konstruktiv journalistik, fremtidens kandidat- og masteruddannelser, breaking news.…og meget mere ;0)

Se det fulde program.

Seminaret foregår på Fuglsøcenteret, som er omgivet af noget af den skønneste natur, som Danmark kan byde på.  Det er tæt på hav og bakker, og lige ved siden af ligger Naturcenteret Karpenhøj, hvor du kan fornøje dig med vildmarksbad, store bålpladser og shelters.

Og så er der naturligvis også lagt an til en fremragende fest torsdag aften.

Læs mere på seminarets programside

Studenterna berättar

Terminstart med stora förväntningar

En ny termin har dragit igång denna vecka vid de nordiska universiteten. Vi frågade en finländsk och en norsk förstaårsstudent hur det känns att börja på ett nytt kapitel i livet. Vid Tammerfors universitet i Finland antogs 71 studenter på kandidatprogrammet i journalistik och kommunikation. Det nya journalistikprogrammet vid Universitetet i Bergen har precis fått nya lokaler i Media City Bergen och tagit in 25 studerande.

”Äntligen får jag plugga ett ämne jag gillar”


Karoliina Simoinen, 20 år, börjar sitt första år som student i fotojournalistik

Bild: Ilona Tyystjärvi

Hur känns det att börja studera vid Tammerfors universitet?
Lite spännande känns det. Det pirrar i magen, men den första dagen med nya klasskamrater och faddrar har i alla fall varit ganska rolig. Men jag vet inte riktigt om jag kommer att orka lägga tillräckligt med arbete på de akademiska studierna.

Varför valde du journalistiken?
Jag kom in på fotojournalistiska programmet vid Tammerfors universitet. Det är en specialinriktning som antar 12 studenter vartannat år. Men jag hade blivit en entusiastisk fotograf redan i gymnasiet. Vi hade flera foto- och videoprojekt, jag och mina kompisar. Jag har också alltid varit bra på finska i skolan och jag älskar att skriva, så det är inget problem för mig att skriva journalistiskt heller.

Vad förväntar du dig av utbildningen?
Jag är glad över att äntligen ha kommit in i en bransch som jag gillar och som jag själv har valt. Jämfört med gymnasiet behöver man inte plugga ämnen som man inte tycker om, och studierna ska leda till ett yrke. Jag förväntar mig att bli undervisad av personer med praktisk erfarenhet från branschen. I synnerhet vill jag utveckla min fototeknik, men jag ser även fram mot de teoretiska kurserna. Vad gäller studentlivet så hoppas jag på att träffa människor med liknande intressen. Och lite festande, förstås!

Intervjun utfördes av Ilona Tyystjärvi och Juho Korpela, andraårsstudenter i journalistik vid den kommunikationsvetenskapliga fakulteten (COMS) vid universitetet i Tammerfors.

”Vi er prøvekaniner, men jeg har store forventninger”


Håkon Dalsbø, 24 år, begynner å studere journalistikk ved Universitetet i Bergen

Bild: Balder Holm

Hvordan føles det å bli en del av den nye medieklyngen Media City Bergen?
Det føles egentlig ganske fantastisk å kunne komme hit til Media City hver dag, og være en del av alt det som skjer her. Man føler at man er en del av et stort nyskapende prosjekt og det føles veldig relevant å være her – kanskje i enda større grad enn å sitte på en lesesal. Nå er jeg tett på alt som skjer der ute, og det synes jeg er veldig spennende.

Hvorfor valgte du å studere journalistikk?
Jeg har en bachelor i retorikk, fordi jeg er glad i formidling både skriftlig og muntlig. Journalistikk var egentlig ikke så aktuelt for meg tidligere, men når jeg fikk med meg at de skulle flytte hit til Media City og endre hele utdanningen, da skjønte jeg at det her vil jeg. Når jeg leste mer om hvordan utdanningen blir, så skjønte jeg for det første at det er relevant i forhold til media og at det vil gjøre det lettere å få jobb senere. Men det vekket også interessen for faget: finne stoff, fortelle historier – både små og store.

Hvilke forventninger har du til utdanningen?
Jeg har egentlig ganske store forventninger. Litt fordi at når jeg kommer til et sånt sted, så tenker jeg: ok, dette må bli bra! Jeg vet jo at vi er prøvekaniner – det første kullet. Men jeg har jo store forventninger til at man skal være tett på bedriftene rundt, og at man etter tre år her kan beherske alle de metodene man bruker som journalist – enten det er mobilbruk, kamera eller lyd. At man skal kunne bruke disse metodene på nyskapende og kreative måter. Det er jo også en fantastisk plass og et godt miljø, så jeg forventer at det skal bli kjekt og at jeg skal få gode venner.

Hvor ser du for deg at du ender opp – eller hvor ønsker du å ende opp?
Ja, det er alltid det store spørsmålet. På lang sikt drømmer jeg jo om å bli forfatter og skrive masse bøker, men jeg ønsker jo å ende opp et sted som har med undersøkende journalistikk å gjøre. Jeg er ikke helt låst til ett sted, men ønsker helst å jobbe som en dyptpløyende journalist, slik at jeg om ti år kan grave i saker og hente fram mange ting. Jeg tror nok det må være drømmen.

Intervjuet ble utført av Balder Holm, førstekonsulent ved Institutt for informasjons- og medievitenskap, Universitetet i Bergen.

Tips och inspiration

MOOC istället för en vanlig kurs?

För några år sedan var det mycket diskussion om MOOC-kurser, stora webbkurser som skulle locka tusentals deltagare med liten lärarinsats och ta vara på webbens möjligheter till öppen undervisning och flexibelt lärande. Hur är läget idag?

MOOC (Massive Open Online Course) definieras på svenska Wikipedia som en storskalig, öppen och nätbaserad kurs. En sådan webbkurs innehåller typiskt videolektioner, följda av uppgifter som ska genomföras i smågrupper och examineras med hjälp av automatiserade, självrättande test med flervalsfrågor.

De som klarar kursen får ett intyg. Många journalistlärare har sett MOOCs potential för studenter att utvidga och fördjupa kunskaper i områden som är centrala till specialisering och inte erbjuds på heminstitutioners kursutbud. Ämnen som har ofta bedömts vara passande till sådana här insatser är till exempel sociala medier, datajournalistik, webbjournalistik och digitalt berättande, gamification (”spelifiering”) samt medieekonomi och marknadsföring.

Det finns många ytterligare fördelar med ”moocar”: de organiseras fortlöpande och man behöver därför sällan vänta länge för att få påbörja en kurs. För lärare, som idag har ett konstant uppdateringsbehov av sina kunskaper, visar sig MOOC-kurser som en fortbildningsmöjlighet. Många av kurserna är dessutom helt gratis, även om en del också innehåller kursavgifter.

Det största problemet med MOOC-kurser är ändå valideringen av innehållet och lärandet. MOOC-kurser har även kritiserats hårt på grund av överoptimism gällande studenternas studiedisciplin, bristfällig handledning och avsaknad av social interaktion. Många känner sig ensamma och tappar lusten att studera vidare. Jag kan tänka mig att många universitet förhåller sig positivt till idén i teorin men kan i praktiken inte godkänna kurser; till exempel anger Lunds universitet på sin hemsida att MOOC-kurserna inte kan räknas in i examen eller ger högskolepoäng.

För mina studenter i journalistik ställde jag upp regler för deltagandet i en MOOC-kurs 2013. Idén var att studenter skulle kunna själva leta upp kurser som de är intresserade av, läraren skulle godkänna kursen i förväg och studenten skulle återkomma med ett intyg efter fullgjort kursen. Dessutom skulle studenter hålla en kursdagbok och skriva en kort slutrapport om det personliga inlärandet. Utgångspunkten var densamma som i den journalistiska praktiken att det inte är själva arbetet som genomförts utanför universitet som ger studiepoäng utan först reflektionen över det egna lärandet.

Det har inte varit många studenter som varit intresserade av denna möjlighet, men nu har idén fått vind i seglen igen och den kommande utbildningsplanen kommer sannolikt att underlätta utnyttjandet av sådana kurser.

Här är några plattformar som samlar MOOC-kurser från världens prestigeuniversitet med relevans till journalistiken:

Enligt en nyutkommen bok Massive Open Online Courses and Higher Education (red. av Rebecca Bennet och Mike Kent för Routledge) har hypen kring MOOC-kurserna mojnat något sedan den första MOOC-kursen startades på Manitobas universitet 2008 och The New York Times utsåg 2012 till moocens år. MOOC-kursernas för- och nackdelar finns dock alltjämt kvar.

Min dröm, som många journalistlärare i Norden säkert delar med mig, är att kunna anordna årliga MOOC-kurser till nordiska journaliststudenter med varierande teman, utifrån universitetens olika profiler och expertisområden. Kanske går det att börja med en pilotkurs först. Vem vill ställa upp?

Maarit Jaakkola arbetar som forskare i journalistik på Nordicom i Göteborg och lärare i journalistik vid Tammerfors universitet.

Läs vidare om MOOCs:

Fors, Gunilla (2014). MOOCs och OER – en kartläggning av aktörer och utbud. Malmö: Malmö stadsbibliotek.

Goral, Tim (2013). SPOCs may provide what MOOCs can’t. University Business June 27, 2013.

Tips och inspiration

Follow the Nordic journalism research

Want to start following the Nordic journalism and journalism education research more systematically? Or narrow down the monitoring of international studies to those conducted in the Nordic countries? Here are some essentials to teachers and students.

What makes it often difficult to follow research related to journalism, journalism research and journalism education is the fact that the research is typically scattered around different disciplines such as sociology, political science, philosophy, educational sciences, cultural studies and, for example, economics and business studies.

In today’s global culture it may also be increasingly irrelevant to draw lines between ”Nordic” and ”non-Nordic”. In a world of complex relationships, ”Norden” is becoming more and more interlaced with other geographically and culturally defined areas, or less relevant in favour of a more ”international” scope of attention and interests. This does, however – and luckily – not undermine the distinct Nordic identity; it may just make it slightly more difficult to trace the work of the Nordic-based scholars.

As many of the academic journals nowadays follow an Open Access policy, original studies are easy to use on courses or for purposes of self-study. The communication about the Nordic-originated research has increased, enabled by a number of different platforms and organisations. In this post I want to collect some relevant sources for those who want to start keeping an eye on the Nordic media and communication research.

Academic journals

The most important sources for following recent research are, of course, the academic journals. They can be found in the national databases (The Danish National Research Database, Jufo in Finland, DHB in Norway). A common Nordic database is currently under construction.

Besides the national journals typically given out by the researchers’ associations and the international journals open to scholars all around the globe, there are academic publications with a distinctively Nordic scope. Below is a list of the academic peer-reviewed journals published in English and/or Scandinavian languages, relevant to and influential within the field of media and communication research, and, more specifically, research on journalism and journalism education.

Media and communication studies, social sciences:

  • Journalistica is a peer-reviewed journal in journalism research, published in Scandinavian languages and English, funded by Danish journalism education institutions.
  • MedieKultur is a peer-reviewed journal of media and communication research, published in Scandinavian languages and English by SMiD, the Association of Media Researchers in Denmark.
  • Nordicom Review is a peer-reviewed journal published in English and given out by the Nordic Information Centre for Media and Communication Research Nordicom.
  • Nordisk kulturpolitisk tidskrift is a peer-reviewed journal on cultural policy published in Scandinavian languages and English, funded by Nordic research institutions.
  • Norsk medietidskrift is a peer-reviewed journal published mainly in Norwegian but also in other Scandinavian languages and English by NML, the Norwegian Association of Media Researchers .
  • Northern Lights: Film and Media Studies Yearbook is a peer-reviewed journal focused on research on film, television and new media, published in English.
  • WiderScreen is a peer-reviewed journal on multimedial, audiovisual and digital media culture, published in English and Finnish.

Journalism/media education and media literacy:

Cultural research

  • 16:9 is a Danish peer-reviewed journal focused on film studies, published in Danish and given out in Aarhus.
  • Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research is a peer-reviewed journal in cultural studies, published in English by three research units at the Linköping University.
  • Nordic Journal of Aesthetics is a peer-reviewed journal focused on research within arts and aesthetics with a Nordic scope, published in English.
  • Sensorium Journal is a peer-reviewed journal for interdisciplinary questions on aesthetics, technology and materiality, organized around the Sensorium Network at the Linköping University.
  • Nordic Journal of Literacy Research is a peer-reviewed journal for culturally oriented literacy research, which includes the research on reading, writing and literacy practices and education, published in Scandinavian languages and English.

Research on technology and innovations:

Gender studies:

Organisations, networks and platforms

Besides the established large Nordic organizations for cooperation, such as the Nordic Council of Ministers and its infrastructure for the funding, administration and development of research (e.g. NordForsk), there are a number of research-related platforms and networks.

Selected individual bloggers

Nowadays, the numerous platforms of social media may provide us with a direct contact to an individual media or communication scholar. The use of social media for scholarly purposes has become more popular in the Academy; however, it is still not very easy to find, for example, bloggers specialized in media and/or communication research. Maybe it is just that the cobbler’s children are the worst shod, as the old saying goes?

Here are some examples to begin with:

  • From Denmark: Active bloggers include, for example, the journalism researcher Aske Kammer at the University of Copenhagen, Associate Professor Torill Elvira Mortensen at the IT University of Copenhagen, and Rasmus Kleis Nielsen, Director of Research at the Reuters Institute for the Study of Journalism at the University of Oxford, the UK.
  • From Norway: Associate Professor in Digital Culture Hilde G. Corneliussen at the University of Bergen, Associate Professor Bente Kalsnes at Oslo and Akershus University College of Applied Sciences, and Professor in Digital Culture Jill Walker Rettberg at the University of Bergen.
  • From Finland: Almost all the Finnish media scholars blog in Finnish, such as the co-blogging media professors Janne Seppänen from the University of Tampere and Esa Väliverronen from the University of Helsinki, as well as, for example, the political historian Mari K. Niemi who blogs for the magazine Suomen Kuvalehti.
  • From Sweden: Most of the blogging journalism and media researchers are gathered to the blog portal Medieforskarna which hosts 17 blogs altogether. In addition, Professor of Political Science Henrik Ekengren Oscarsson blogs on electoral studies, and researchers in political science have a blog community of their own, Politologerna.

In addition, you should not forget the active tweeters in the Nordic countries. On Twitter you can find research-related topics, among other things, with the hashtags #medieforskning, #jagforskar,  #journalistik, #Nordpub, #NordicomOA, and the varying conference hashtags (e.g. #NordMedia2017, #NordMedia2015, #Nordmedia2013 etc.).

Do you miss something essential on the list? Please do not hesitate to mail your suggestions to the author.

Maarit Jaakkola

Maarit Jaakkola works as a postdoctoral researcher at Nordicom at the University of Gothenburg, Sweden, and as a lecturer in journalism at the University of Tampere, Finland. You can reach her at maarit.jaakkola@nordicom.gu.se.

Nyheter

Material från konferensen i Ålesund

asun16-bild4Material från den nordiska lärarkonferensen i Ålesund (21 – 23 september) finns nu på hemsidan. Workshopar hölls om undervisningen i mobiljournalistik, webbjournalistik, utrikesjournalistik och intervjuteknik samt internationella projekt, nya undervisningsmetoder och pedagogiska upptäckter. Samarbetskommittén höll även sitt möte i Ålesund.

Nästa konferens ska hållas 2018 i Danmark.

Kommande konferenser

Anmälan till lärarkonferensen i Ålesund har öppnats

Den nordiska lärarkonferensen i Ålesund (21-23 september) är nu öppen för anmälan. Konferensen kommer att hållas på hotellet Scandic Parken. Detaljer om övernattning samt preliminärt program hittar du på konferensens hemsida. Registrering görs här. Övernattning beställs direkt från Scandic Parken Hotel, från denna sida, där du också finner priser och kontaktinformation. Du kan också kontakta konferensarrangören på konferanse@hivolda.no om du har några funderingar.

Nyheter

Nästa lärarkonferens i Ålesund, Norge

Nästa konferens för nordiska journalistlärare (#NordJour2016) ska hållas i Ålesund, Norge, 21–23 september 2016. Mer information om programmet finns på konferenssidan.

Ålesund har bara 42 000 invånare men är känd för sina vackra landskap och sin stiliga jugendarkitektur – och för klippfisk: över 90 procent av världens klippfisk kommer från Ålesund. För journalist- och medieforskare kan det vara av intresse att Ålesund blev Norges första stad med telefon 1876.