Etikettarkiv: unga journalister

Terminstart med stora förväntningar

En ny termin har dragit igång denna vecka vid de nordiska universiteten. Vi frågade en finländsk och en norsk förstaårsstudent hur det känns att börja på ett nytt kapitel i livet. Vid Tammerfors universitet i Finland antogs 71 studenter på kandidatprogrammet i journalistik och kommunikation. Det nya journalistikprogrammet vid Universitetet i Bergen har precis fått nya lokaler i Media City Bergen och tagit in 25 studerande.

”Äntligen får jag plugga ett ämne jag gillar”


Karoliina Simoinen, 20 år, börjar sitt första år som student i fotojournalistik

Bild: Ilona Tyystjärvi

Hur känns det att börja studera vid Tammerfors universitet?
Lite spännande känns det. Det pirrar i magen, men den första dagen med nya klasskamrater och faddrar har i alla fall varit ganska rolig. Men jag vet inte riktigt om jag kommer att orka lägga tillräckligt med arbete på de akademiska studierna.

Varför valde du journalistiken?
Jag kom in på fotojournalistiska programmet vid Tammerfors universitet. Det är en specialinriktning som antar 12 studenter vartannat år. Men jag hade blivit en entusiastisk fotograf redan i gymnasiet. Vi hade flera foto- och videoprojekt, jag och mina kompisar. Jag har också alltid varit bra på finska i skolan och jag älskar att skriva, så det är inget problem för mig att skriva journalistiskt heller.

Vad förväntar du dig av utbildningen?
Jag är glad över att äntligen ha kommit in i en bransch som jag gillar och som jag själv har valt. Jämfört med gymnasiet behöver man inte plugga ämnen som man inte tycker om, och studierna ska leda till ett yrke. Jag förväntar mig att bli undervisad av personer med praktisk erfarenhet från branschen. I synnerhet vill jag utveckla min fototeknik, men jag ser även fram mot de teoretiska kurserna. Vad gäller studentlivet så hoppas jag på att träffa människor med liknande intressen. Och lite festande, förstås!

Intervjun utfördes av Ilona Tyystjärvi och Juho Korpela, andraårsstudenter i journalistik vid den kommunikationsvetenskapliga fakulteten (COMS) vid universitetet i Tammerfors.

”Vi er prøvekaniner, men jeg har store forventninger”


Håkon Dalsbø, 24 år, begynner å studere journalistikk ved Universitetet i Bergen

Bild: Balder Holm

Hvordan føles det å bli en del av den nye medieklyngen Media City Bergen?
Det føles egentlig ganske fantastisk å kunne komme hit til Media City hver dag, og være en del av alt det som skjer her. Man føler at man er en del av et stort nyskapende prosjekt og det føles veldig relevant å være her – kanskje i enda større grad enn å sitte på en lesesal. Nå er jeg tett på alt som skjer der ute, og det synes jeg er veldig spennende.

Hvorfor valgte du å studere journalistikk?
Jeg har en bachelor i retorikk, fordi jeg er glad i formidling både skriftlig og muntlig. Journalistikk var egentlig ikke så aktuelt for meg tidligere, men når jeg fikk med meg at de skulle flytte hit til Media City og endre hele utdanningen, da skjønte jeg at det her vil jeg. Når jeg leste mer om hvordan utdanningen blir, så skjønte jeg for det første at det er relevant i forhold til media og at det vil gjøre det lettere å få jobb senere. Men det vekket også interessen for faget: finne stoff, fortelle historier – både små og store.

Hvilke forventninger har du til utdanningen?
Jeg har egentlig ganske store forventninger. Litt fordi at når jeg kommer til et sånt sted, så tenker jeg: ok, dette må bli bra! Jeg vet jo at vi er prøvekaniner – det første kullet. Men jeg har jo store forventninger til at man skal være tett på bedriftene rundt, og at man etter tre år her kan beherske alle de metodene man bruker som journalist – enten det er mobilbruk, kamera eller lyd. At man skal kunne bruke disse metodene på nyskapende og kreative måter. Det er jo også en fantastisk plass og et godt miljø, så jeg forventer at det skal bli kjekt og at jeg skal få gode venner.

Hvor ser du for deg at du ender opp – eller hvor ønsker du å ende opp?
Ja, det er alltid det store spørsmålet. På lang sikt drømmer jeg jo om å bli forfatter og skrive masse bøker, men jeg ønsker jo å ende opp et sted som har med undersøkende journalistikk å gjøre. Jeg er ikke helt låst til ett sted, men ønsker helst å jobbe som en dyptpløyende journalist, slik at jeg om ti år kan grave i saker og hente fram mange ting. Jeg tror nok det må være drømmen.

Intervjuet ble utført av Balder Holm, førstekonsulent ved Institutt for informasjons- og medievitenskap, Universitetet i Bergen.

NPA hjälper unga journalister att nätverka i Norden

“Jag är en bättre journalist nu.”

Så här beskrev en av deltagarna sina känslor efter Nordic Press Associations (NPA) seminar i Oslo i slutet av april. Och det var just det vi som grundade NPA hade hoppats på: att hjälpa unga nordiska journalister att nätverka och bli bättre journalister.

NPA grundades i början av 2016 för att vi, en grupp unga journalister från Finland, Sverige, Danmark och Norge, kände att det inte finns tillräckliga möjligheter för unga nordiska journalister att mötas och samarbeta.

I en workshop lärde vi oss hur man kan utnyttja olika online sökning verktyg. Bild: Oona Lohilahti/NPA

Våra länder är så lika men ändå vet vi så lite om varandra. Vi alla håller en topplats i pressfrihetsindexet men varje land har sin egen kamp med till exempel fake news media eller frågan om hur etermedia ska finansieras.

En av de bästa sakerna man kan lära sig av NPA och våra seminarier är att det också finns ganska stora och nästan roliga skillnader mellan de Nordiska länderna. Skillnaderna handlar till exempel om arbetskultur, journalistutbildning och satsningar på regionala medier.

Det viktigaste är att hjälpa unga journalister att göra sin röster hörda

Med NPA vill vi komplettera journalistutbildningarna som inte alltid erbjuder möjligheter  att nätverka utomlands och lära sig samarbeta med andra unga journalister från de Nordiska länderna.  

“Jag har lärt mig mer av dessa seminariedagar än  vid universitetet”, sade en deltagare i Oslo.

Men det viktigaste är att hjälpa unga journalister att göra sin röster hörda. Vi vet att det kan vara en kamp att få sin första artikel publicerad och i NPAs seminarier  får deltagarna  stöd av redaktörer och andra gruppmedlemmar.

Journalister i alla nordiska länder kommer från liknande bakgrunder. I NPAs seminarier erbjuder vi också unga journalister, som inte har studerat journalistik eller pratar nordiska språk som modersmål, en möjlighet att få göra sin röst hörd, kanske för första gången. NPA har ännu inga egna kanaler för att publicera historier men vi försöker sporra och hjälpa deltagare att sälja sina historier.

Unga journalister jobbade i grupper och lärde sig samarbeta med människor från andra länder. Bild: Oona Lohilahti/NPA

Grupparbete och workshopar

När NPA anordnade seminariedagar i Köpenhamn förra året var syftet att prova nya sätt att göra journalistik på och därmed öka representationen av unga i i media. Deltagarna producerade om olika teman: en grupp intervjuade unga som tillhör olika sexuella minoriteter, en grupp frågade köpenhamnsborna om veganism och en tredje grupp gjorde en Facebook-video om hur nedskärningar av studiebidragen påverkar studenters psykiska hälsa.

I Oslo producerade deltagarna journalistiska artiklar, videos och podcasts om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.  En grupp gjorde en 360 video av en romsk mans vardag och en annan grupp producerade en podcast om övervakningen i nordiska länder. En grupp som bestod av skrivande journalister bestämde sig för att lära sig nya teknikeroch gjorde en kort video också om övervakningen. Grupparbetet  varvades med föreläsningar och workshops, olika lekar och gemensamma middagar.

Mellan arbetande fanns också tid för skoj. Här förbereder sig en grupp att sjunga Abba. Bild: Oona Lohilahti/NPA

Det finns ett behov av samarbete

Efter två seminarier kan man verkligen säga att det finns ett behov av samarbete mellan unga nordiska journalister. Det är synd att vi vet så lite om varandra och hur lite våra medier skriver om andra nordiska länder. Alla vet om norska TV-serien Skam, men vem kan nämna Norges statsminister? Det har varit underbart att se hur ivrigt deltagare pratar om sina länder och jämför dess politiska system.

Vi har blivit överraskade av hur ambitiösa unga journalister är och hur mycket de uppskattar möjligheten att samarbeta. NPA har redan hjälpt unga nordiska journalister att skaffa nya kontakter och förstå andra nordiska länder. Vi hoppas att NPA kan bidra till bättre nordisk journalistik.

Anna Takala och Oona Lohilahti

Anna Takala och Oona Lohilahti är båda aktiva i Nordic Press Association (NPA) och varit med i att anordna seminariedagar i Köpenhamn och Oslo. Lohilahti studerar journalistik vid Tammerfors universitet och Takala kommunikation vid Helsingfors universitet i Finland.