Alla inlägg av Maarit Jaakkola

Hälsningar från hemmakontoret

Coronaepidemin har fått universiteten att ställa om sin undervisning och gå över till distansarbete. Hur hanterar vi situationen i de nordiska journalistskolorna? Vi frågade några kollegor, som sitter i sina hem och styr undervisning under exceptionella omständigheter.

”Tröskeln till det digitala blir lägre nu”

Marko Ala-Fossi, universitetslektor, Tammerfors universitet i Finland:

”Med tanke på vilken stor avvikelse från normalläget vi befinner oss i – och hur snabbt vi har varit tvungna att anpassa oss till det – kan man konstatera att allt distansarbete har kommit igång med förvånansvärt små problem.

I första skedet nåddes jag av enstaka tekniska problem som trasiga datorer eller mjukvaror som saknades. De kunde vi ta hand om redan innan campusområdet stängdes ner, och nu fortsätter vi att lösa problem på distans. Vi har insett att vi har förhållandevis bra tekniskt beredskap: vi har redan innan använt lärplattformen Moodle på nästan varje kurs, vi har laptops som jobbdatorer och mobiler med universitetets datauppkoppling. Det har alltså från tidigare funnits potential för distansarbete.

Samtidigt kan man påpeka att det är relativt arbetsamt att omvandla kurser till digital form om de från början haft ett pedagogiskt upplägg som baserar sig i klassrumsundervisning. Om föreläsningar inte finns inspelade så måste de spelas in nu. Övningarna måste man tänka om helt eller åtminstone delvis. Trots det kan många undervisningstillfällen som kräver interaktion förverkligas och spelas in på Zoom. Längre undervisningstillfällen, eller flera korta i rad, kräver dock så intensiv koncentration att det blir mycket mer ansträngande än ett motsvarande tillfälle i klassrummet.

Jag gissar att denna vårtermin blir en sorts brytpunkt och digitalt arbete kommer att tas hänsyn till på ett helt annat sätt i undervisningen framöver. I alla fall blir tröskeln att använda digitala verktyg mycket lägre nu – och användningen kommer att upplevas som meningsfullt.”

”Så mange studenter som mulig skal få godkjent sin praksis”

Hege Lamark, førstelektor, Nord universitet, Bodø i Norge:

”Her i Bodø har vi en spesiell situasjon i år, ved at vi kun har ett studentkull i gang med sin utdanning. Studentene ble tatt opp høsten 2017, og startet sin redaksjonspraksis 3. februar. Praksisperioden skal etter planen vare til 30. april. Da coronakrisa inntraff, ble norske universiteter stengt, og vi ansatte fikk påbud om hjemmekontor. Nord universitet innførte deretter stans i all praksis som krever fysisk tilstedeværelse, med andre ord skal studenter ikke møte fysisk på praksisstedet i denne perioden. Kun praksis fra hjemmekontor blir akseptert. Denne bestemmelsen er senere forlenget til over påske.

Vi har 20 studenter ute i praksis i 16 ulike redaksjoner – fra Finnmark i nord til Trøndelag i sør. Da krisa inntraff var lærerkollegiet i gang med å besøke praksisredaksjonene, og vi har senere fortsatt med å opprettholde denne kontakten ved hjelp av telefon. Vi har de siste ukene brukt mye tid på å kommunisere nærmest daglig med den enkelte student og veileder. Målet er at så mange studenter som mulig skal få godkjent sin praksis, slik at de kan gjennomføre avsluttende eksamen denne våren.

I de fleste tilfellene ser dette ut til å gå bra; studentene deltar på morgenmøter og andre redaksjonelle møter via Skype. I likhet med de fleste andre journalister arbeider de hjemmefra, kontakter kilder via digitale plattformer og publiserer saker som best de kan. Mange studenter gir uttrykk for at de opplever situasjonen som svært lærerik.

Men – i skrivende stund tårner nye problemer seg opp i horisonten. De første mediehus melder nå om at de må permittere ansatte, fordi annonseinntektene har stupt under krisa. Vi vet ikke om dette vil berøre noen av våre  studenter.  Samtidig kommer det en rekke positive signaler fra redaksjonene, ikke minst ved at en stor andel av studentene har fått tilbud om sommerjobb. Journalistikken trengs mer enn noen gang!

Ellers arbeider vi lærerne fra hjemmekontor, med nærmest daglige lærermøter på Skype. Vi prøver å videreføre forskningsarbeid, sensurerer eksamener, skriver søknader og gjør det vi ellers hadde planlagt. Det går «så där» i denne merkelige situasjonen, men det har vi jo til felles med alle andre.

Håper våre nordiske kolleger holder seg friske og raske.”

”’Jag älskar Zoom!’, utbrast en student”

Erik Eliasson, universitetsadjunkt, Göteborgs universitet i Sverige:

”Här i Göteborg blev det en stor omställning: vi planerade just en stor redaktionell övning för 56 studenter i termin 2 när vi blev hemskickade. 

Övningen fick kortas och göras om. Vi har tre grenar – Ljud, Rörlig bild samt Text. Hur det i detalj fungerar med Ljud och Rörlig bild vet jag inte riktigt, men jag kan berätta att med hjälp av Zoom har vi fått gjort något som nog liknar situationen på riktiga tidningsredaktioner just nu. I Zoom samlar jag först studenterna på morgonen. Vi pratar om vad som ska hända och sedan delar jag upp dem i tre ’Breakout rooms’ – en inrikes-, en utrikes- samt en Göteborg /nöje/sport-redaktion. Själv sitter jag kvar i mitt mötesrum och vill någon fråga om något så ploppar hen upp på min skärm. Det händer ett par gånger i timmen.

’Det här är så bra! Jag älskar Zoom!’ utbrast en student igår och jag är faktiskt böjd att hålla med. Zoom-programmerarna borde få någon sorts pris. Stackars de som är hänvisade till Microsoft Teams.

Vi har skippat pappersredigeringen den här gången. De tre redaktionerna publicerar direkt i vår online-övningstidning Göteborg Nu.

Det går bra, riktigt bra. Och humöret är gott hos studenterna.

I går genomförde vi reportageseminarier i Zoom. Sex studenter i varje seminariegrupp. Tre timmar. Även detta gick över förväntan. Det skiljer sig inte så mycket från fysiska seminarier och jag tror att lärandet blir minst lika bra. Kanske bättre, jag kände en diskussionsvilja som jag inte riktigt kände igen från vanliga seminarier.

Vad gäller föreläsningar så tänker jag köra dem i realtid i Zoom. Inspelade föreläsningar förlorar all den interaktivitet som jag tycker är själva poängen med en föreläsning. Det kommer dock en utmaning i nästa vecka då jag ska föreläsa för 65 studenter. Hoppas mitt mötesrum rymmer så många…

Däremot spelar jag in tutorials. Nyhetsgrafik, Photoshop, InDesign, WordPress och så vidare. Men det har jag alltid gjort, för att kunna hänvisa studenter dit som missat workshoppar. Jag är idag glad för de tutorials jag gjort tidigare.”

Maarit Jaakkola

En engelskspråkig version av inlägget har publicerats på NordMedia Network: Greetings from the Home Office – Journalism Teachers and the Corona Crisis.

Nytt masterprogram i journalistikstudier vid Stockholms universitet

Ett nytt teoretiskt masterprogram i journalistikstudier har lanserats vid Stockholms universitet. Enheten för journalistik, medier och kommunikation (JMK) vid Stockholms universitet välkomnar ansökningar till det nyinrättande masterprogrammet i journalistikstudier med studiestart höstterminen 2020. 

Masterprogrammet (120 hp) är det första helt forskningsinriktade programmet i journalistik i Sverige och är således unikt. Förkunskapskrav är kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, humanistiskt eller tekniskt ämne. Utbildningen, som är forskningsförberedande, ersätter den yrkesförberedande masterutbildningen i journalistik som förenade teoretiska och praktiska moment.

Det tvååriga masterprogrammet i journalistiskstudier ger fördjupade kunskaper i den teoretiska och empiriska forskningen om journalistikens makt och roll i samhället, dess produktionsprocesser och strukturella villkor, samt hur journalistiken används och tolkas av publikerna.

Utbildningen ges på svenska med möjlighet till examination på skandinaviska språk. Programmet är förlagt till JMK, Karlavägen 104, i Stockholm. Enheten JMK ingår i Institutionen för mediestudier tillsammans med filmvetenskap och modevetenskap med verksamhet i Filmhuset på Gärdet. 

Ansökan till höstterminen 2020 sker från 16 mars till 15 april. Information om utbildningen och ansökningsprocessen finns på JMK:s hemsida. Välkommen även att kontakta Maria Nilsson, studierektor i journalistik vid Institutionen för mediestudier, Enheten för Journalistik, medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet: maria.nilsson@ims.su.se.

Intensivkurs för svenska och finska journaliststudenter om miljöjournalistik

Är du en svensk eller finsk journaliststudent och intresserad av miljö- och vetenskapsjournalistik? Vill du delta i en intensivkurs? Samarbeta med journaliststudenter från andra sidan Östersjön?

Kursen Östersjön och miljöjournalistik erbjuder en lärorik vecka 25–29 maj 2020 i den naturvackra miljön på Hanaholmen i Esbo, Finland. Kursen är del av ett treårigt program, arrangerad av Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland i samarbete med journalistutbildningarna i Helsingfors, Tammerfors och Göteborg. Temat på 2018 årets kurs var faktagranskning och Ryssland och 2019 var temat EU-valet och datavisualisering.

Programmet inleds måndagen den 25 maj och avslutas fredagen den 29 maj med publicering av material som producerats under veckan. Medverkande i kursen är journalistutbildare, forskare och erfarna journalister som arbetat med vetenskapsjournalistik med särskilt fokus på havsmiljön. Kursen är gratis för deltagarna, inklusive program, logi i dubbelrum och måltider. I samband med ansökan kan studenterna även ansöka om resebidrag.

Lärandemål:
• att hitta relevanta källor
• att analysera, tolka och presentera forskningsresultat
• att förmedla naturvetenskaplig forskning i journalistisk form

Metoder och arbetssätt:
• vetenskapsjournalistiskt angreppsätt
• redaktionellt arbete och feedback av deltagarna, lärarna och experter
• webbpublicering av producerat journalistiskt material

Slutprodukt:
• kursblogg med rapporter, intervjuer, visualiseringar, poddar och annat efter behov och önskemål
• möjlighet att utveckla egna journalistiska projekt inom temat

Ansökningstiden är 1.3.–15.4.2020. Ansökningen skickas genom en elektronisk blankett. Beslut om antagning sker senast 20.4.2020.

Kontaktpersoner och lärare på kursen på de arrangerande journalistutbildningarna är Henrika Zilliacus-Tikkanen (Soc&Kom, henrika.zilliacus@helsinki.fi), Maarit Jaakkola (Tammerfors, maarit.jaakkola@tuni.fi) och Emil Östlund (JMG, emil.ostlund@jmg.gu.se). Läs även vad studenterna berättade om kursen 2018 och kursen 2019.

Nästa lärarkonferens i Malmö

Nordiska samarbetskommitténs höstmöte samlade medlemmarna i nätverket till Finland. Mötet hölls på Hanaholmens svensk-finska kulturcentrum som ligger i Esbo vid gränsen till huvudstaden Helsingfors.

På mötet på Hanaholmen var följande skolor representerade: Danmarks medie- och journalisthögskola, Gimlekollen, Helsingfors, Jyväskylä, Lund, Reykjavik, Stavanger, Syddansk universitet, Södertörn, Tammerfors och Volda.

I centrum för mötesagendan stod lärarkonferensen 2020. Den äger rum den 24–25 september 2020 i Malmö. Temat är ”professionens förändring”.

Konferensen kommer att ske i Media Evolution Citys lokaler i centrala Malmö i den delen av staden som tidigare utgjorde det stora Kockumsvarvet. Sedan nedläggningen av varvet har området genomgått en stor förvandling till att i dag vara ett kunskapscentrum med bland annat Malmö universitet. I närområdet finns också flera start-up-företag inom medie- och kommunikationsbranschen samt Sveriges Television.

För resande ligger Malmö Centralstation på bekvämt gångavstånd, med täta förbindelser till både Köpenhamns flygplats och Malmö flygplats, samt snabbtåg till Göteborg och Stockholm.

Malmö Evolution är en non-profit organisation med cirka 400 medlemmar från södra Sverige. Syftet är att sammanföra innovationer, kreativitet, beslutsfattare och akademiker i frågor som rör medier, kommunikation och teknologi.

Under temat ”professionens förändring” kommer vi att diskutera olika aspekter av bland annat teknologi, ekonomi och arbetsmetoder som präglar de nordiska journalistutbildningarnas utveckling.

Mer information om konferensen kommer senare på denna sida.

En ny digital plattform för nordiska medieforskare

Nordicom, centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet, har lanserat en ny digital plattform för nordiska medie- och kommunikationsforskare. Plattformen heter NordMedia Network och finns tillgänglig på www.nordmedianetwork.org. Plattformen välkomnar alla forskare som är verksamma i Norden eller genomför forskning som har hög relevans för Norden att registrera sig.

Plattformen hittar du på www.nordmedianetwork.org.

Syftet med webbsidan är att bli ett permanent hem för NordMedia-forskarkonferensen som hölls vartannat år i Norden. På webbsidan finns även en databas för forskare som vill synliggöra sig och sin forskning i detta sammanhang. Databasen ska underlätta för journalister, myndigheter och forskare att hitta experter och samarbetspartner i de olika delområdena inom medie- och kommunikationsforskning.

De registrerade användarna kommer regelbundet att få ett nyhetsbrev med aktuella händelser och utlysningar från de nordiska länderna, och på sidan finns även en konferenskalender samt ett flöde för Call for Papers-utlysningar för publikationer.

Du kan skapa ditt eget konto här.

How to support students with multimedia storytelling? Try this map!

As a teacher, it feels sometimes difficult to make journalism students try to experiment with alternative ways of storytelling. No matter that you have carefully gone through multiple examples of what is possible online, and motivated students to break down their stories to videos, images, graphics and other visualizations. The result will be a long text,  possibly with one or two images. You find yourself asking if there are any better pedagogical choices to nourish fantasy.

The multimedia storytelling map by the Swiss School of Journalism, MAZ.

The Swiss School of Journalism – Die Schweizer Journalistenschule MAZ introduced a map for multimedia storytelling at an EJTA Conference in 2015. The map depicts different choices to consider for telling a story with the help of multimedia. The aim is to feed the journalist’s imagination by showing possibilities for presenting an idea online. The idea is that by asking questions about the material you may be able to match the content with a suitable form.

I have been using the map on different teaching occasions, and to ensure a more comfortable use in Finland, I recently translated it into Finnish. It is currently available in EnglishSwedish and German (as well as in Azerbaijani and Dutch). As the tool is a work in progress, the German version is already in its 5th edition. The map can be downloaded as a pdf, and thus, printed, which is still a valid option in the our classrooms, or used as an interactive html version.

The idea to reduce the complex decision-making process to a limited number of questions and answers may appear to many  too simplified. Some questions, such as whether the person’s appearance is important to telling the story or not, may even seem irrelevant in some contexts. To prevent misunderstandings and overinterpretations it is thus important that the map is introduced in the classroom by the teacher with a short debriefing about the objectives of the approach. At its best, the map functions as a tool that supports the student’s creative process, not as an instruction sheet with pre-made decisions that has to be followed by numbers.

With this little example I am inviting colleagues from the Nordic countries to present their best online teaching materials to their colleagues. You don’t have to wait for the next NordJour conference to share the greatest classroom discoveries!

Maarit Jaakkola

The author teaches and researches journalism in Finland and Sweden. She is happy to receive suggestions from teachers on texts presenting and discussing teaching materials and pedagogical ideas to be published in this blog at maarit.jaakkola@uta.fi.