Program under den nordiska journalistlärarkonferensen i Murikka, Tammerfors, 2012:

Torsdagen 23.8.2012
12.00 Ankomst och mottagning
13.00 Lunch
14.00 Konferensen öppnas av Heikki Hellman
Information om konferensprogrammet
14.30 Kaarle Nordenstreng (Tammerfors universitet):
En historisk tillbakablick på samarbetet mellan nordiska lärare i journalistik
15.00 Plenarsession 1:
Extern utvärdering av journalistutbildning
Inger Lindstedt (Malmö universitet):
Utvärdering av den svenska journalistutbildningen
Ullamaija Kivikuru (Helsingfors universitet):
En beskrivning av processer
Diskussion
17.30 Bastu
19.30 Middag

Fredagen 24.8.2012
10.00 Workshops 1–6 (se nedan)
12.00 Postersession i entrén
13.00 Lunch
15.00 Plenarsession 2:
Den politiska eliten vs. folket – på vems sida är journalisterna?
huvudtalare (meddelas senare)
journalist Marianne Lydén (Hufvudstadsbladet)
Kommentarer från Norge, Danmark och Sverige
Diskussion
17.30 Kryssning på sjön Näsijärvi
20.00 Middag

Lördagen 25.8.2012
9.30 Workshops 7–12
12.00 Plenarsession 3:
Mediekoncept-approach i utbildningen av journalister
professor Maija Töyry (Aalto-universitet)
forskningsdirektör Merja Helle (Aalto- universitet)
pol.dr., docent Hanna Rajalahti (Talouselämä-ekonomitidskrift)
13.00 Avslutning
13.15 Lunch

WORKSHOPS – INNEHÅLL:

1. Språkplanering och grammatik
Jolin Boldt, Jonita Silvonen
Vardagsslitet med texter – hur får vi studenterna att våga skriva personligt och enkelt? Finns det metoder som fungerar, vilka knep kan man ta till? Ett seminarium som bygger på erfarenhetsutbyte mellan deltagarna.

2. Visuell journalistik
Anssi Männistö, Astrid Haugland
Den digitala mediemiljön kräver en hel del nya färdigheter och nytt kunnande av yrkesfotografer jämfört med situationen för 10 år sedan. Under dessa omständigheter är det klart att lärosäten bör ha det klart för sig vilka är de kunskapsmål som anges i läroplanen. Till exempel hur mycket behöver en fotograf veta om audio and video? Räcker det med bildspel med ljud (audio slideshows) eller borde man också ha videokurser? Och vad med webbpublicering? Vilka verktyg behövs? Ska vi fokusera på bloggpublicering eller använda oss av Dreamweaver? Hur blir det med layout, bildbearbetning och illustrationer? Var ska vi dra gränsen mellan det som är nödvändigt och det som inte är det? Och vilken roll har mobiler med inbyggd kamera för (foto-)journalister? När ska vi börja publicera för läsplattor? Och ska vi i så fall lägga ut material enbart i pdf-format eller enligt HTML5-standarden? (Är detta ett skämt eller på riktigt: den sista papperstidningen ges ut år 20XX.)
På vilken nivå, när och av vem ska undervisning ges? Vad sägs om samarbete med författarna? Det är ytterst viktigt att kunna jämföra erfarenheter från de olika nordiska länderna: vilka strategier har de olika lärosätena följt i dessa frågor.

3. Journalister och samhällskunskap
Jan Örneus, Ingemar Åttingsberg
Det är ett vanligt klagomål från företrädare för mediebranschen att journaliststudenter har dåliga kunskaper om samhälle, ekonomi och juridik när de kommer ut på sin praktik eller ska börja jobba. Är det journalistutbildningarnas skyldighet att utbilda i dessa ämnen ? Mittuniversitetet har nyligen lagt in en 7,5 poängs kurs kallad Samhällsjournalistik där lärare undervisar i just samhällsvetenskapliga ämnen. Hur tacklar andra utbildningar detta problem? Är det ett problem? Jan Örneus, adjunkt i journalistik, Södertörn och Ingemar Åttingsberg, lektor i journalistik, Mittuniversitetet Sundsvall inleder seminariet och sen diskuterar deltagarna.

4. Miljö och klimatförändring
Andreas Ytterstad, Asbjørn Slot Jørgensen
Säg ordet ‘miljö’ eller ‘klimatförändring’ i vilken som helst debatt om journalistik eller media och någon börjar klaga över journalisternas bristande kunskap i dessa frågor. Hur kan vi närma oss dessa frågor och lära journalister med endast begränsade resurser för specialisering att det finns vitt skilda perspektiv och lösningar på miljöproblem?

5. Krisjournalistik
Kari Koljonen, Jari Väliverronen
Vi diskuterar olika aspekter på krisjournalistik med fokus på etiska frågor och journalistisk självreflektion. Vi inleder med två korta presentationer av forskare från Tammerfors universitet: Kari Koljonen berättar om den historiska förändring som den finländska krisjournalistiken har genomgått medan Jari Väliverronen berättar om skolskjutningarna i Finland och fallstudier av den journalistiska praxis som gäller i Finland. I efterföljande diskussion kan deltagarna dra paralleller mellan presentationerna och situationen i deras respektive land samt dela med sig av sina idéer om hur krisjournalistik bör läras för blivande journalister.

6. Från grävande journalistik till datajournalistik
Heikki Kuutti, Ari Heinonen, Auli Harju
Vi byter idéer och erfarenheter kring hur grävande journalistik och datajournalistik borde läras för blivande journalister. Inledningsvis korta presentationer av Heikki Kuutti (Jyväskylä universitet) om undervisning i grävande journalistik, Auli Harju (Tammerfors universitet) om en aktuell finsk studie i datajournalistik samt Ari Heinonen (Tammerfors universitet) om en gemensam kurs i datajournalistik för journalistik- och ingenjörstuderande.

7. Handledning för praktikanter
Karin Stigbrand, Kaarina Melakoski
Hur ökar vi samarbetet/ interaktionen mellan handledarna i branschen, praktikanterna och journalistutbildningarna?
Kaarina Melakoski: Handledning har inte hört till grundkunskaperna inom journalistprofessionen, men journalistskolorna väntar sig att journalisterna är redo att coacha. Hur kunde alla tre parter känna och förstå varandras mål? Vem kunde ge stöd eller ha kurser för handledare?
Gruppens arbetsspråk är svenska och engelska.

8. TV-dokumentärer
Iikka Vehkalahti, Seppo Kangaspunta
Vi diskuterar TV-journalistik och hur den kan utvecklas i framtiden samt hur man kan förmedla journalistikens visuella språk på TV (och på Internet?) till journaliststudenter. Vad ligger bakom de problem som den traditionella TV-journalistiken tampas med idag och hur kan TV-journalistiken dra nytta av de erfarenheter som dokumentärfilmsproduktion samlat på sig?

9. Journalistutbildningen och utrymmet för journalistikens historia
Birgitta Ney(SH), Kristina Lundgren(SH)
Hur går det till att lära journaliststudenter journalistikhistoria? Det vi vill diskutera är inte bara konsten att väcka lusten att läsa gammal journalistik. Vi kan också fråga om det finns något att lära av gamla nyheter, gamla reportage, gamla kåserier? Vi menar att allt journalistiskt uttryck, varje genre har sin egen historia och det är journalister som varit med att forma dessa våra olika traditioner. Vi vill diskutera hur vi får in journalistikens historia i journalistutbildningen. Inspiration bl.a. från en artikel av Andie Tucher vid Columbia Graduate School of Journalism, New York.

10. Online-journalistik och den sociala median
Turo Uskali, Maarit Jaakkola
Vi fokuserar på de nya globala, nationella och lokala trenderna inom journalistik. Vi diskuterar bl.a. vilken roll den sociala median (t.ex. Facebook och Twitter) har i nyhetsekosystemet, vilka möjligheter datajournalistik och datavisualisering för med sig samt den nya formen för långa reportage i digital form (t.ex. Atavist). Dessutom diskuterar vi journalistikens framtid och ställer oss frågan om vi redan är på väg in i en era med ”ubik” journalistik – journalistik som är tillgänglig överallt – där nyheter i realtid dominerar nyhetsagendan.

11. Magisterprogram
Tom Moring, Gunnar Nygren
De senaste 5-10 åren har olika typer av master och/eller magisterprogram utvecklats vid de nordiska journalistutbildningarna. Den gemensamma grunden är Bolognasystemets modell med en tvåårig utbildning som läggs ovanpå en treårig grundutbildning. Men innehållet varierar starkt – från en master som bygger vidare på en grundutbildning i journalistik till nybörjarutbildningar för akademiker med grundutbildning i andra ämnen. Samtidigt finns en inbyggd motsättning i att en master ska förbereda för forskning, men också göra studenterna bättre förberedda att ta steget ut i professionen. Det uppstår även konkurrens om utrymmet i ett kort studieförlopp som har såväl akademisk som praktisk ambition.
Syftet med gruppen runt masterkurser är att diskutera vilka syften vi har med utbildningarna, vilka vill vi rekrytera och vad kurserna ska innehålla? Hur ser vi på relationer mellan praktiska och teoretiska delar och vilka exempel har vi på kurser som ger dessa olika delar? Hur ser vi på internationella masterkurser – kan vi göra nordiska masterkurser?
Vi vill inbjuda alla att beskriva hur ni tänker runt master/magister-nivån i journalistik, att utbyta erfarenheter och idéer. Vi inleder, men vi vill också ge utrymme åt alla som vill att i fem minuter berätta hur ni själva tänker. Sen låter vi diskussionen ta sin egen väg.

12. Hur marknadsföra journalistutbildning?
Erik Eliasson
Det finns idag flera anledningar att marknadsföra våra utbildningar. Vem gör det bättre än vi och våra studenter? Idéer och erfarenheter diskuteras.