Alla inlägg av Maarit Jaakkola

Nytt masterprogram i journalistikstudier vid Stockholms universitet

Ett nytt teoretiskt masterprogram i journalistikstudier har lanserats vid Stockholms universitet. Enheten för journalistik, medier och kommunikation (JMK) vid Stockholms universitet välkomnar ansökningar till det nyinrättande masterprogrammet i journalistikstudier med studiestart höstterminen 2020. 

Masterprogrammet (120 hp) är det första helt forskningsinriktade programmet i journalistik i Sverige och är således unikt. Förkunskapskrav är kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, humanistiskt eller tekniskt ämne. Utbildningen, som är forskningsförberedande, ersätter den yrkesförberedande masterutbildningen i journalistik som förenade teoretiska och praktiska moment.

Det tvååriga masterprogrammet i journalistiskstudier ger fördjupade kunskaper i den teoretiska och empiriska forskningen om journalistikens makt och roll i samhället, dess produktionsprocesser och strukturella villkor, samt hur journalistiken används och tolkas av publikerna.

Utbildningen ges på svenska med möjlighet till examination på skandinaviska språk. Programmet är förlagt till JMK, Karlavägen 104, i Stockholm. Enheten JMK ingår i Institutionen för mediestudier tillsammans med filmvetenskap och modevetenskap med verksamhet i Filmhuset på Gärdet. 

Ansökan till höstterminen 2020 sker från 16 mars till 15 april. Information om utbildningen och ansökningsprocessen finns på JMK:s hemsida. Välkommen även att kontakta Maria Nilsson, studierektor i journalistik vid Institutionen för mediestudier, Enheten för Journalistik, medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet: maria.nilsson@ims.su.se.

Intensivkurs för svenska och finska journaliststudenter om miljöjournalistik

Är du en svensk eller finsk journaliststudent och intresserad av miljö- och vetenskapsjournalistik? Vill du delta i en intensivkurs? Samarbeta med journaliststudenter från andra sidan Östersjön?

Kursen Östersjön och miljöjournalistik erbjuder en lärorik vecka 25–29 maj 2020 i den naturvackra miljön på Hanaholmen i Esbo, Finland. Kursen är del av ett treårigt program, arrangerad av Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland i samarbete med journalistutbildningarna i Helsingfors, Tammerfors och Göteborg. Temat på 2018 årets kurs var faktagranskning och Ryssland och 2019 var temat EU-valet och datavisualisering.

Programmet inleds måndagen den 25 maj och avslutas fredagen den 29 maj med publicering av material som producerats under veckan. Medverkande i kursen är journalistutbildare, forskare och erfarna journalister som arbetat med vetenskapsjournalistik med särskilt fokus på havsmiljön. Kursen är gratis för deltagarna, inklusive program, logi i dubbelrum och måltider. I samband med ansökan kan studenterna även ansöka om resebidrag.

Lärandemål:
• att hitta relevanta källor
• att analysera, tolka och presentera forskningsresultat
• att förmedla naturvetenskaplig forskning i journalistisk form

Metoder och arbetssätt:
• vetenskapsjournalistiskt angreppsätt
• redaktionellt arbete och feedback av deltagarna, lärarna och experter
• webbpublicering av producerat journalistiskt material

Slutprodukt:
• kursblogg med rapporter, intervjuer, visualiseringar, poddar och annat efter behov och önskemål
• möjlighet att utveckla egna journalistiska projekt inom temat

Ansökningstiden är 1.3.–15.4.2020. Ansökningen skickas genom en elektronisk blankett. Beslut om antagning sker senast 20.4.2020.

Kontaktpersoner och lärare på kursen på de arrangerande journalistutbildningarna är Henrika Zilliacus-Tikkanen (Soc&Kom, henrika.zilliacus@helsinki.fi), Maarit Jaakkola (Tammerfors, maarit.jaakkola@tuni.fi) och Emil Östlund (JMG, emil.ostlund@jmg.gu.se). Läs även vad studenterna berättade om kursen 2018 och kursen 2019.

Nästa lärarkonferens i Malmö

Nordiska samarbetskommitténs höstmöte samlade medlemmarna i nätverket till Finland. Mötet hölls på Hanaholmens svensk-finska kulturcentrum som ligger i Esbo vid gränsen till huvudstaden Helsingfors.

På mötet på Hanaholmen var följande skolor representerade: Danmarks medie- och journalisthögskola, Gimlekollen, Helsingfors, Jyväskylä, Lund, Reykjavik, Stavanger, Syddansk universitet, Södertörn, Tammerfors och Volda.

I centrum för mötesagendan stod lärarkonferensen 2020. Den äger rum den 24–25 september 2020 i Malmö. Temat är ”professionens förändring”.

Konferensen kommer att ske i Media Evolution Citys lokaler i centrala Malmö i den delen av staden som tidigare utgjorde det stora Kockumsvarvet. Sedan nedläggningen av varvet har området genomgått en stor förvandling till att i dag vara ett kunskapscentrum med bland annat Malmö universitet. I närområdet finns också flera start-up-företag inom medie- och kommunikationsbranschen samt Sveriges Television.

För resande ligger Malmö Centralstation på bekvämt gångavstånd, med täta förbindelser till både Köpenhamns flygplats och Malmö flygplats, samt snabbtåg till Göteborg och Stockholm.

Malmö Evolution är en non-profit organisation med cirka 400 medlemmar från södra Sverige. Syftet är att sammanföra innovationer, kreativitet, beslutsfattare och akademiker i frågor som rör medier, kommunikation och teknologi.

Under temat ”professionens förändring” kommer vi att diskutera olika aspekter av bland annat teknologi, ekonomi och arbetsmetoder som präglar de nordiska journalistutbildningarnas utveckling.

Mer information om konferensen kommer senare på denna sida.

En ny digital plattform för nordiska medieforskare

Nordicom, centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet, har lanserat en ny digital plattform för nordiska medie- och kommunikationsforskare. Plattformen heter NordMedia Network och finns tillgänglig på www.nordmedianetwork.org. Plattformen välkomnar alla forskare som är verksamma i Norden eller genomför forskning som har hög relevans för Norden att registrera sig.

Plattformen hittar du på www.nordmedianetwork.org.

Syftet med webbsidan är att bli ett permanent hem för NordMedia-forskarkonferensen som hölls vartannat år i Norden. På webbsidan finns även en databas för forskare som vill synliggöra sig och sin forskning i detta sammanhang. Databasen ska underlätta för journalister, myndigheter och forskare att hitta experter och samarbetspartner i de olika delområdena inom medie- och kommunikationsforskning.

De registrerade användarna kommer regelbundet att få ett nyhetsbrev med aktuella händelser och utlysningar från de nordiska länderna, och på sidan finns även en konferenskalender samt ett flöde för Call for Papers-utlysningar för publikationer.

Du kan skapa ditt eget konto här.

How to support students with multimedia storytelling? Try this map!

As a teacher, it feels sometimes difficult to make journalism students try to experiment with alternative ways of storytelling. No matter that you have carefully gone through multiple examples of what is possible online, and motivated students to break down their stories to videos, images, graphics and other visualizations. The result will be a long text,  possibly with one or two images. You find yourself asking if there are any better pedagogical choices to nourish fantasy.

The multimedia storytelling map by the Swiss School of Journalism, MAZ.

The Swiss School of Journalism – Die Schweizer Journalistenschule MAZ introduced a map for multimedia storytelling at an EJTA Conference in 2015. The map depicts different choices to consider for telling a story with the help of multimedia. The aim is to feed the journalist’s imagination by showing possibilities for presenting an idea online. The idea is that by asking questions about the material you may be able to match the content with a suitable form.

I have been using the map on different teaching occasions, and to ensure a more comfortable use in Finland, I recently translated it into Finnish. It is currently available in EnglishSwedish and German (as well as in Azerbaijani and Dutch). As the tool is a work in progress, the German version is already in its 5th edition. The map can be downloaded as a pdf, and thus, printed, which is still a valid option in the our classrooms, or used as an interactive html version.

The idea to reduce the complex decision-making process to a limited number of questions and answers may appear to many  too simplified. Some questions, such as whether the person’s appearance is important to telling the story or not, may even seem irrelevant in some contexts. To prevent misunderstandings and overinterpretations it is thus important that the map is introduced in the classroom by the teacher with a short debriefing about the objectives of the approach. At its best, the map functions as a tool that supports the student’s creative process, not as an instruction sheet with pre-made decisions that has to be followed by numbers.

With this little example I am inviting colleagues from the Nordic countries to present their best online teaching materials to their colleagues. You don’t have to wait for the next NordJour conference to share the greatest classroom discoveries!

Maarit Jaakkola

The author teaches and researches journalism in Finland and Sweden. She is happy to receive suggestions from teachers on texts presenting and discussing teaching materials and pedagogical ideas to be published in this blog at maarit.jaakkola@uta.fi.